''Alice, ät inte förräns nån ber dig, det blir inte misstänksamt då''

är något jag intalar mig.

jag äter hastigt och som en gris för att inget ska märkas,

men nej jag har inte någon ätstörning, det vet jag. det är bara mitt underland som leker ett spratt med mig.

''Alice, nån gång ska du åka in på sjukhus får ditt mordförsök'' 

men nej. Alice kan inte försöka ta livet av sig, alice, är inte kär nog för en sådan handling.

''Alice, du ska flytta hemmifrån, det är då allt kommer funka.''

det vet jag. jag skulle kunna göra precis det jag velat i 3 år om ja bara inte levde med mina föräldrar. lycka.

''Alice, tänker du lämna ditt underland snart?''

aldrig.